People get tired of you being sad
Såg en post på Tumblr och blev överemotionell igen. Och ja, jag blev tårögd.
People get tired of you being sad
Det har märkts mycket tydligare nu på sistone. Jag är ensam, så väldigt ensam. Övergiven från de jag trodde att jag kunde lita på. Förstår ni hur jobbigt det är att konstant försöka låtsas vara glad, men ändå se hur någon i ens närhet märker att man egentligen inte mår bra? Till slut tröttnar de på att bry sig, för de orkar inte. Det är så det är. Och man kan inte göra något åt hur man mår.Det är så det har varit.
Det finns en i mitt umgänge som är som jag, som bryr sig alldeles för mycket om andra. Hon är nog den enda som egentligen kan läsa av hur andra mår. Medan de andra bland mina vänner väljer att titta bort, ignorera mig, så har hon gång på gång frågar hur jag mår. En gång ringde hon sent på kvällen och lät mig prata ut. Ingen annan har gjort så förr för mig. Men nu har även hon tröttnat på mig.
Jag är också trött på att vara ledsen, men jag kan inte göra något åt det.
